jupptuck

God morgon i stugan.
Jag sitter här vid mitt skrivbord och försöker komma igång med pluggandet. Fotografi - visuell kommunikation, står på programmet för idag. Det är väldigt ntressant faktiskt, men lite svårt att sitta själv och plugga faktiskt. I mitt tycke är det ett ämne man ska diskutera med andra.
I morse vaknade jag med en gosse på var sida om mig. Dvs. Benjamin tryckt mot min högra sida, Maken tryckt mot min vänstra sida och Elias vid mina fötter. Det låg en kattgosse någonstans runt benen oxå och hunden, även han en herre, sov på golvet bredvid sängen. Känner mig riktigt omsvärmad ibland.
När Benjamin skuttade iväg för att dricka en slurk vatten, passade storebror på att illkvick ta hans plats vid min sida. Detta möttes inte av blida ögon kan jag lova. När lilleman kom tillbaka blev han tvärsur och försökte pressa sig ner mellan mig och Elias. Det tillät jag dock inte eftersom även storebror behöver lite mammakärlek och närhet. Joppe försökte lirka med Benjamin så att han skulle komma och gosa med honom istället, men det ville den lille gossen inte alls. Det slutade med att han la sig PÅ mig istället.
Nåja, alla sätt är bra utom de dåliga...
Efter att ha legat där en stund och myst med alla mina gossar började mina båda söner tävla om vem som kunde "prutta" mig på magen längst. Varför blåser de aldrig Joppe på magen? Min mage älskar de! Måste bero på att den är så hård och vältränad ;D Eller var det kanske tvärt om? Mjuk och degig... :p Dessutom får de ju inte munnen full av hår om de blåser på min mage, vilket de med all säkerhet skulle få om de gjorde samma sak på sin far.

Nu skiner solen där ute. Usch vad det tar emot att häcka inne framfer datorn när man kunde ha varit ute.
Varför har man en medastor, stationär historia, när man kunde ha haft en lite bärbar?
Får nog gå och sy mig en!
En topp av lappar, det har jag massor. Lappar alltså.
Då blir det ju en LAPP-Topp! och den kan man ha ute! HAHAHAHAHAHAHA!!
Dagen första "Anna-skämt"



Ut i solen med er nu!!
~Anna den granna

Så har han varit i farten igen... Benjamin.
Precis när jag skulle hoppa in i duschen i gårkväll, hörde jag ett litet skrammel nereifrån, tätt följt av ett:
- Benjamin vad har du GJOOOORT!
Jag skyndade mig ner till köket, spritt språngande naken, för att se vad Benjabus hade hittat på för otyg den här gången.
I köket möts jag av en rosenrasande Joppe med en trasa i handen och en gråtande gosse med vackert rosa naglar.
Det lucktar konstigt, det luktar spritaktigt. Dessutom är det blött på golvet omkring akvariet.
En blomvas som stått på akvariet är nertagen och uthälld på akvariebänken och det ligger fiskmat och små konstiga vita smulor runt akvariet.
Vad har den lille rackaren hittat på? och var kommer spritlukten ifrån?
Jag synar akvariet och vad ser jag? JO! En öppen NAGELLACKSFLASKA ligger fridfullt på bottnen av akvariet. Det förklarar dessutom de rosa naglarna på gossebarnet. Men varför skulle han stoppa flaskan i akvariet efter utförd nagelmålning? Ville han att även fiskarna skulle få fina naglar? Tokern måste ha glömt att fiskarna varken har händer eller fötter. Dessutom glömde han stoppa ner penseln, så de hade ingenting att måla med...
Joppe sticker iallafall ner handen i akvariet och fiskar upp flaskan, han blir alldelesn rosa om hela armen!
Ett tjockt lager nagellack ligger som en hinna på vattenytan. Efter att ha torkat av bänkar och golv från vatten och vattenytan från nagellack, börjar jag spana runt i köket och akvariet för att se om jag kan hitta något mer märkligt.
Där ligger det! Ett saltkar ligger  på botten av akvariet och gnistrar fint i vattenblänket. Det förklarar de vita smulorna runt akvariet. Det var inga smulor. Det var SALT!
Stackars små fiskarna!
Tack och lov verkar det inte ha löst sig i så mycket vattnet (varken salt eller nagellack) för fiskarna lever fortfarande nu på morgonen.
Jag väntar fortfarande på att de ska förvandlas till muterade monster efter alla konstigaheter de råkat ut för det senaste dygnet.
Nu i efterhand kan man faktiskt dra lite på munnen åt Benjamins bravader.
Tänk er själva synen:
En liten gosse med rosa naglar, en ilsken pappa med stirrig blick och en trasa i handen och en spritt naken, något korpulent, moder som flänger hit och dit och försöker bringa ordning i kaoset (oftast med den lilla gossen hängande runt ena benet).
Det var nog en syn för gudarna det!



HoppsanHej
Till kille och tjej
~ Anna

Hopplahej!
I natt har jag varit ensam i huset med alla djuren. Övriga familjen for till farmor och farfar medan jag stannade hemma för att plugga och ta hand om de fyrbenta.
Jag passade på att förgylla min kväll med att se på vampyrfilm. Mycket passande för mig som inte är det miiiiiinsta nojjig på natten i vanliga fall ;)
Nåja, filmerna var inte så läskiga kan jag meddela. Det var de tre Twilight filmerna och de är kanske inte läskigare än Bolibompa, men det brukar inte behövas så mycket för att sätta sprätt på min fantasi...
Jag drömde faktiskt bara en "mardröm" i natt och den var ganska knasig ;)
Jag tror att jag var vampyr och kunde se döda (lite oklart faktiskt...) I vilket fall som helst så var det en snubbe i min dröm som ville bli en döding (Typ som Belle i Twilight) Men han skulle spränga sig själv i luften för att nå sina drömmars mål. Inte direkt romantisk kanske och aningens slabbigt, men så var det iallafall.
Hans kroppsdelar flög åt alla håll och jag hittade hans struphuvud, vilket jag tog upp och visade honom (han stod framför mig helt hel). Jag frågade om han ångrade sig nu när han var död.
- Ja jag gör faktiskt det, sa han när han fick se sitt struphuvud och sedan sprang han skrikande därifrån.
Inte mycket till mardröm kanske, men jag gjorde mitt bästa! ;)

Innan jag hoppade ner i bingen för att sluta mina himmelsblå och drömma min fantasifulla dröm, pratade jag såklart lite med maken. De hade glömt ta med sig Blöja för natten till Benjamin.
Vad gör man då, när klockan är mycket och inga affärer är öppna?
JO! Man lånar några trosskydd av farmor!
Joppe la ner två trosskydd i kalipperna, men då såg gossen att farmor hade fler. Sju trosskydd allt som allt hade han nerfjölat i sina kalsingar och det hjälpte tydligen, för inte en droppe hade han kissat i natt.
Dessutom måste han ha varit väl skyddad mot vampyrer. För ett trosskydd måste väl hjälpa lika bra som ett krusifix? TROS SKYDD = Krusifix HAHAHAHAHAHA!
Och nu hade han dessutom sju stycken!


Utsikt från mitt fönster!

Dags för mig att plocka fram skolböckerna en stund.

Hej och hå
I böljan blå!

~Anna

Igår ringde de från dagis och meddelade att unge herr Wennerberg hade ramlat från en traktor och slagit huvudet i lekstugans trappa. Inte så förvånande, det är ju Benjamin vi pratar om, men likväl en smula oroande. Dagisfröken lugnade mig och sa att det inte var någon större fara med den unge mannens huvud. Det hade knappt gjort ont, men det hade blivit ett litet sår. Som de flesta vet så blöder det när man får ett sår i huvudet. Det blöder MYCKET!! Benjamin hade först börjat gråta när han såg blodet droppa och inte för att det gjorde ont.
Väl hemma var gossen mycket stolt över sina eskapader och berättade glatt att det hade runnit blod på hans haka och att fröken hade tvättat honom i huvudet med kallvatten.
Den här gången behövde vi inte åka till doktorn iallafall. För det har jag väl berättat? Att det inte är första gången han får ett sår i skalpen och blöder så att det skvätter omkring honom? Inte det...?
Jodå, för att göra en lång historia kort, så slog sig den lille gossen i huvudet när han stod på näsan på balkonen för lite drygt ett år sedan.
Blodet rann så mycket att först såg vi inte var såret satt. Var det örat, huvudet eller nacke? Efter en hel del tvättande hittade vi ett ganska stort hack i det rödlätta hårsvaller, som dagen till ära inte var rödlätt utan klarrött.
In till farbror doktorn bar det för att limma såret. Det bar sig inte bättre än att sköterskan råkade limma fast pappas tummar i huvudet på gossebarnet, som tjutande vred sig för att komma loss. Tack och lov lyckades vi lirka loss tummarna annars hade de varit tvugna att skära loss dem. För säg den unge som vill ha pappa fastlimmad i skallen i tid och evighet!
Nog om detta...
Igår stod jag i ösregnet och fyllde på vatten till hästarna. Det kändes ganska knasigt faktiskt. Ungefär som att vattna blommorna i regnet. Vattnet kom ju från skyn i oanade mängder, men tydligen inte tillräckligt mycket för att stilla våra ädla springares törst. Så där stod jag under mitt paraply och sprutade vatten för glatta livet, medan pållarna holl på att kissa på sig av skräck eftersom det tyckte att mitt paraply var det läskigaste de hade sett på mycket länge. De for iväg till andra sidan hagen och kikade fram bakom en buske då och då för att se om monstret stod kvar eller om alltsammans bara var en ond dröm.
När jag lämnat hagen vågade de sig sakta fram på darrande ben för att undersöka vattenbaljan. Håhå jaja, jag säger då det...

Nu ska jag sätta mig vid läxboken igen. Bäst att plugga medans tid är. Snart kommer illbattingarna hem och då är det slut på friden. :)


Uttråkade?


Ha det så bra
För det ska ja!
~ Anna